Historia
Kyrkosångsförbunden i Sverige bildades genom att kyrkokörer gick samman kring gemensamma behov och intressen. Först ut var Ärkestiftets (Uppsala stift) kyrkosångsförbund, som bildades 1922. Några år senare, 1925, var tiden mogen för bildandet av Sveriges kyrkosångsförbund, som blev en riksomfattande sammanslutning av de då befintliga förbunden. Riksförbundets uppgift var att leda och främja den kyrkliga körverksamheten, bland annat genom att anordna Rikskyrkosångshögtider vart tredje år (idag Riksfester).
Körerna i Stockholm slöt sig samman 1934 under namnet Stockholms kyrkosångsförbund (Stockholms stift bildades inte förrän 1942). Förbundets ordförande var Otto Olsson. I likhet med andra delförbund har Stockholmsförbundet sedan dess arrangerat Kyrkosångshögtider varje år, vilka inneburit stora möjligheter till samverkan och utveckling för Stockholms kyrkokörer. Högtiderna har också avspeglat den kyrkomusikaliska renässans som pågick under förra seklet.
Som milstolpar i Stockholms stifts Kyrkosångsförbunds historia kan nämnas
Rikskyrkosångshögtiden i Stockholm 1941. Stockholmsförbundet stod som värd för denna dittills största Rikskyrkosångshögtid. Den samlade 2500 sångare, varav många från barnkörer runtom i landet. I samband med detta enorma evenemang kom begreppet ”folkrörelse” för första gången att användas om det svenska körsjungandet (av dåvarande förbundsdirigenten David Åhlén).
SsKsf:s 30-årsjubileum 1964. Jubileumshögtiden präglades av den renässans för kyrkans gamla liturgiska sång som pågått sedan 1900-talets början, och innehöll både ”ren” gregoriansk sång och nyskrivna verk med gregorianik och medeltida hymner som grund. Delhögtiden ”Unga Sjunga”, där ett stort antal barn- och ungdomskörer medverkade, var dessutom viktig milstolpe för barnkörsverksamheten i Stockholm.
Den konferens i januari 1965, då styrelsen sökte nya vägar att utveckla förbundets verksamhet. Idéer om att starta en omfattande kursverksamhet på hög internationell nivå förverkligades redan på sommaren samma år, i och med Kör-Sommar-65, då förbundet satte samman ett digert och mångsidigt kursprogram med både svenska och internationella lärare. Den ”Svenska Sommarmusikskola” som var visionen kom till stånd vid ytterligare ett tillfälle, som ”Kör-Sommar-66”. På samma konferens uppstod också idén om kontraktvisa körsammanslagningar, som möjliggjorde genomförandet av större projekt, exempelvis Heinrich Schütz-veckan 1972.
Unga Sjunga i Storkyrkan 1973. 700 barn från 23 körer medverkade.
Rikskyrkosångshögtiden 1978. När Stockholm åter blev värd för en rikskyrkosångshögtid blev resultatet en tre dagar lång körfest med 1400 sångare från 80 körer. Vid en särskild barnkörshögtid i Katarina kyrka medverkade 270 barn från tolv barnkörer.
Kyrkomusikens dag 1985 – en monumental körsångsmanifestation som tog formen av ett körmaraton mellan kl 9 och 24 i Gustav Vasa kyrka. En i förbundets historia tidigare undanskymd kategori, gosskörernas, ägnades en särskild konsert.
Under senare år har Stockholms stifts Kyrkosångsförbund bland annat arrangerat körstafettdagar under Stockholm Water Festival 1992-1998, fortlöpande arrangerat ett flertal Barnkördagar, instiftat och utdelat ett särskilt kyrkomusikerpris (S:t Ceciliapriset), och framfört flera specialskrivna beställningsverk. Idag täcker förbundet ett brett spektrum:bland medlemskörerna finns kyrko–, motett– och oratoriekörer, damkörer, manskörer, ungdoms- och diskantkörer, barn- och flickkörer, ”barn- och vuxenkörer”, gosskörer och gospelkörer. Mer än 400 körer och ensembler med över 9000 sångare och instrumentalister är idag medlemmar i förbundet.
Källa: "Kyrkosångsförbund och fack i samverkan" av Håkan Angser